Vägen till en blå tillvaro har inte varit spikrak för Johan. Han började sin yrkesbana i reklambyråvärlden, men bytte ganska snabbt spår och kom in i textilbranschen där han arbetade i många år med allt från inköp till design.

Med en genuin passion för material, textil och ursprunget till kläder var det ett naturligt steg för honom att säga upp sig från en trygg tillvaro och istället starta en vintagebutik där han kom närmare kunderna, och hittade passionen för originalplagg och historien bakom dem.

– Jag var klar med den klassiska modevärlden, och nu kunde jag nörda ner mig totalt bland gamla franska arméplagg, amerikanska arbetarkläder och inte minst vintagedenim. En hel värld öppnade sig där varje plagg berättade sin egen historia.

Det var också i samband med detta som han började intressera sig för indigo. Originalfärgen framför alla andra, då det gällde att färga denimplagg. Johan har en imponerande samling av gamla indigofärgade denimjeans och skjortor, som han vårdar ömt. Den har även på senare tid utökats med andra plagg. Inte minst en helt unik, ovärderlig flera hundra år gammal japansk kimono, som han ”fick lov” att köpa av en japansk kvinna, efter många timmars samtal, där hon insåg att han delade hennes passion för indigo.

– Det tog inte lång tid efter jag startat min vintagebutik, innan intresset för indigo började ta över. Jag blev nästan besatt. Jag ville lära mig allt och läste allt jag kom över. Gick kurser i växtfärgning. Helt plötsligt föll allt på plats. Det var detta jag skulle syssla med. Det blå pigmentet var mitt. Jag hade hittat hem.

Vi möter Johan en tidig morgon ute på Brännö, på det gamla nedlagda varvet som numera är vandrarhem, restaurang och café. Där ute i Göteborgs södra skärgård har han hållt flera kurser i indigofärgning. Det är en del av hans verksamhet i företaget Dye for Indigo som han driver. Men han arbetar också som konsult för modeföretag och utbildningsorganisationer.

Han har färgat exklusiva draperier till en flagship store i London för ett svenskt modevarumärke, gör lampskärmar som säljs för välgörenet, och har till och med indigofärgat ett helt kök. Vi talar om en man som är helt uppe i det blå, och samtidigt står med både fötterna stadigt på jorden.

– Indigo är ju mycket mer än bara växtfärgning. Det är ett av världens äldsta växtpigment och har använts av olika kulturer i alla världsdelar, att färga och mönstra med, i över 7000 år. Varje kontinent har skapat sitt eget konstnärliga uttryck, men själva tekniken är ungefär densamma över hela världen, berättar Johan.

I många kulturer får inte vem som helst handskas med indigo. Det är omgärdat av mystik och krafter som kräver speciella gåvor, en särskild kunskap och ett visst förhållningssätt av sina utövare.

Indigo har också en annan dimension. Kravet på tid och omtanke. Det går aldrig att stressa fram ett vackert resultat. Det är en process som kräver full uppmärksamhet, där man måste känna av temperaturer, lukta, ja nästan smaka på färgen för att veta när det är läge att doppa ned i det blågröna badet.

– För mig är indigo förknippat med något universellt. Det är kopplingen mellan den djupt blåfärgen som indigo ger, och havet, himlen och världsalltet. Indigo är inte bara en färg. Den lever och blir annorlunda varje gång. Den är levande, och förändras med tiden. Den får en patina och blir vackrare – precis som vi människor. Johan lutar sig tillbaka på bänken som står uppställd bland gamla båtar och byggställningar, och sammanfattar med några få ord: För mig är indigo magi. Och allt.